Överkalixmål

Överkalixmål
Talas iSverige Sverige
RegionÖverkalix socken med omnejd
Antal talarec:a 1600 med kunskaper inom socknen (2015)[1]
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
Skriftsystem
latinska alfabetet
Språkkoder
ISO 639‐1–
ISO 639‐2–
ISO 639‐3–
Dialektområden i Norrbottens län med överkalixmålet i mörkblått.

Överkalixmål (även överkalixbondska[2], överkaliska[3]; på överkalixmål: överköḷis[4], överköḷismaaḷe[5], båonsk) är en nordisk (norrländsk) språklig varietet som huvudsakligen talas i Överkalix socken i Norrbotten, samt delvis i de angränsande socknarna Gällivare, Korpilombolo, Övertorneå och Hietaniemi.[6]

Överkalix utgör nordgränsen för traditionella svenska dialekter i Sverige, eftersom socknarna norr därom varit meänkieli- och samiskspråkiga.[7] Överkalixmålet är närmast besläktat med andra traditionella dialekter i Norrbotten och då i synnerhet med nederkalixmålet, som tillsammans med överkalixmålet utgör kalixmålen, men skillnaderna mellan dialekterna är så pass stora att de inte är ömsesidigt begripliga.[8][9][10]

Överkalixmålet har, likt t.ex. älvdalskan i övre Dalarna, ett visst renommé som en av de mest ”svårbegripliga” svenska dialekterna, och de stora skillnaderna från standardsvenskan gör att överkalixmålet ibland betraktas som ett eget språk.[11][12][13][10]

Status

Överkalixborna har under 1900-talet i hög grad frångått överkalixmålet till förmån för standardsvenska. Redan under 1930-talet började vissa familjer i Överkalix att tala svenska med sina barn, ett fenomen som blev ännu mera allmänt på 1940-talet. Många överkalixbor som växte upp på 1940-talet har därför enbart passiva kunskaper i överkalixmålet, eftersom deras föräldrar talade det sinsemellan och med sina vänner, men inte med barnen. Dessa barn har sedan i sin tur i hög grad talat svenska med sina egna barn, och på 1980-talet var det ovanligt att föräldrar tilltalade sina barn på överkalixmål.[14]

På 1930-talet hade också levnadsstandarden ökat i Överkalix, och möjligen ville mödrar som själva vuxit upp med hårt kroppsarbete öka sina barns chanser till ett lättare liv med hjälp av utbildning och goda kunskaper i svenska. Tidigare hade svenska främst använts i vissa domäner, t.ex. i skolan, i kyrkan, hos läkaren och i viss mån i kommunala ärenden. Under och efter andra världskriget ökade rörligheten utanför Överkalix socken, och många flyttade från socknen för arbete. Detta ledde till att befolkningen i Överkalix halverades från 1940 till slutet av 1980-talet. Många familjer i Överkalix har därför släktingar i större städer, vilket även har påverkat bruket av överkalixmål i vardagen.[14]

2023 bildades föreningen Bjernna med målet att revitalisera överkalixmålet; föreningen använder namnet överkaliska.[3]

Fonologi

Överkalixmålets ljudsystem uppvisar både äldre bevarade drag (arkaismer) och nyare innoverade drag (novationer). Vissa av dessa drag delas med många andra norrländska mål, medan vissa enbart delas med de närmaste grannmålen eller är unika för överkalixmålet.

Kvantitet

Överkalixmålet har likt andra dialekter i Norrbotten bevarat den fornsvenska kortstavigheten, så att ord som posa ’påse’ och somar ’sommar’ uttalas med kort vokal och kort konsonant. Vidare har kortstavigheten påverkat rotvokalen i många ord, s.k. tilljämning, som i löro ’lada’ och lisi ’läst’. I gamla långstaviga ord har ändelsevokalen apokoperats, som i käst ’kasta’ och tjörk ’kyrka’. Tilljämningen och apokoperingen delas med många andra norrländska mål, men till skillnad från t.ex. det angränsande nederkalixmålet har överkalixmålet ingen cirkumflex accent i de apokoperade långstavingarna, jämför nederkalixmålets tâck ’tacka’ och tjö̂rk ’kyrka’ med tvåtoppig accent i rotvokalen.[15]

Vokaler

Överkalixmålet har även likt många andra dialekter i Norrbotten och Västerbotten bevarat de gamla diftongerna. som i som i stain ’sten’, äok ’öka’ och håir ’höra’, men har även innoverat många nya diftonger av äldre långa vokaler, t.ex. kneir ’knä’, däik ’dike’.[16]

Vidare har det äldre fornsvenska långa a-ljudet olikt de flesta andra svenska dialekter (men likt lulemålet) inte övergått i ett å-ljud, som i haar ’hår’ och smaa ’små’, medan det äldre korta a-ljudet ofta har övergått i ett långt e-ljud: dee ’dag’.[16][17]

Karakteristiskt för överkalixmålet är även inskjutandet av en vokal i vissa konsonantkluster, s.k. svarabhaktivokal, som i kaḷev ’kalv’ och ärem ’arm’. Detta förekommer även i viss mån i nederkalixmålet och pitemålet, men inte i lika hög utsträckning som i överkalixmålet.[18]

Konsonanter

Överkalixmålet karakteriseras av en tendens till sammanfall mellan de tonande klusilerna /b d g/ och de tonlösa klusilerna /p t k/ så att låg̥ med tonlöst g-ljud betyder såväl ’lock’ som ’lagg’.[19]

Likt många andra norrländska mål har överkalixmålet bevarat de gamla konsonantförbindelserna /mb nd ŋg/ som i keemb ’kamm’ och leeng ’lång’ (med hörbart g-ljud). Likaså har konsonanterna /d g h l/ bevarats före /j/ som i diop ’djup’, hioḷ ’hjul’ och lior ’ljud’.[20]

Gemensamt med nederkalixmålet är att äldre [ð] övergått i ett r-ljud, som i bḷeer ’blad’ och täir ’tid’.[21]

Prosodi

Karakteristiskt för överkalixmålet är att det likt många finlandssvenska dialekter saknar ordaccentsdistinktion, vilket skiljer det från det närliggande nederkalixmålet och alla andra dialekter i Norrbotten. Dessutom finns ingen s.k. cirkumflex accent, så medan hest ’häst’ och hêst ’hästar’ skiljs åt på nederkalixmål, så uttalas de identiskt på överkalixmål. Frånvaron av ordaccenter i överkalixmålet har tillskrivits påverkan från finska och samiska.[22]

Språkprov

Följande språkprov är taget från berättelserna i Övre Norrlands bygdemål.[23]

Ur ”Om Kalixfärder”
Överkalixmål Ji vär krängo tjuo ar, dar fåor ji til Köḷis opa höstmârsnin ve pâppen å hesto. […] Di seld stjinna. Karamellen fânns äint den täin. Men bristsåckre he bräokä di tjöip o mârsnin. Di tjöfft fäll miḷe å gröine å båmelstran. Kaffe kåstä siottifem öir mârka den täin. Å smöre seld di å smaka. Karan tjöfft smaka å djåoḷ si kḷemma å slåo nevan i båoḷen å hernäs å slåos.
Svenska Jag var ungefär tjugo år, då for jag till Kalix på höstmarknaden med pappa och hästen. […] De sålde skinn. Karameller fanns inte den tiden. Men bröstsocker det brukade de köpa på marknaden. De köpte väl mjöl och gryn och bomullstråd. Kaffet kostade 75 öre marken den tiden. Och smör sålde de och ”smaka” (=brännvin). Karlarna köpte smaka och gjorde sig supar och slog nävarna i bordet och luggades och slogs.

Referenser

Noter

  1. ^ Parkvall 2015.
  2. ^ ”Språkrådsdagen 2019”. www.isof.se. https://www.isof.se/pa-gang/evenemang/sprakradsdagen/sprakradsdagar-arkiv/sprakradsdagen-2019. Läst 20 juli 2023. 
  3. ^ [a b] ”Föreningen i Överkalix vill rädda det egna språket”. SVT Nyheter. 18 juli 2023. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/foreningen-i-overkalix-vill-radda-det-egna-spraket--79f1s9. Läst 20 juli 2023. 
  4. ^ Källskog 1992, s. 36f.
  5. ^ ÖverköLisma:Le 1992.
  6. ^ Källskog 1992, s. 20–22.
  7. ^ Wessén 1969, s. 39f.
  8. ^ Lundbäck 1967, s. 143.
  9. ^ Pamp 1978, s. 142.
  10. ^ [a b] Dahlstedt 1983, s. 28.
  11. ^ Dahl 2015, s. 1.
  12. ^ Parkvall 2015, s. 46.
  13. ^ von Konow, Jan; Edlund, Lars-Erik; Erlandsson, Ulf: Norrbottens län, Dialekter i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 juni 2022.
  14. ^ [a b] Källskog 1992, s. 52f.
  15. ^ Källskog 1986, s. 278–279.
  16. ^ [a b] Källskog 1986, s. 280.
  17. ^ Pamp 1978, s. 142–143.
  18. ^ Källskog 1986, s. 286.
  19. ^ Dahlstedt 1983, s. 30.
  20. ^ Källskog 1986, s. 280–281.
  21. ^ Källskog 1986, s. 286–287.
  22. ^ Källskog 1986, s. 285.
  23. ^ Dahlstedt & Ågren 1980, s. 113f.

Källförteckning

  • Dahl, Östen (2015). Grammaticalization in the North: noun phrase morphosyntax in Scandinavian vernaculars. Studies in diversity languages ; 6. Berlin: Language Science Press. https://library.oapen.org/viewer/web/viewer.html?file=/bitstream/handle/20.500.12657/33192/559871.pdf?sequence=1&isAllowed=y 
  • Dahlstedt, Karl-Hampus; Ågren, Per-Uno (1980). Övre Norrlands bygdemål: berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt (2. uppl.). Umeå: Johan Nordlander-sällsk 
  • Dahlstedt, Karl-Hampus (1983). ”Överkalix: en språkets sprängmina i norr”. Thule. "1983:3–4". sid. 28–32 
  • Källskog, Margareta (1986). ”Om dialekten i Överkalix”. i Hederyd, Olof. Överkalix. Del 2: Från fiskestrider till avfolkningstider. Överkalix/Luleå: Överkalix kommun & Norrbottens museum. sid. 273–287 
  • Källskog, Margareta (1992). Attityd, interferens, genitivsyntax: Studier i nutida Överkalixmål. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. http://sprakochfolkminnen.diva-portal.org/smash/get/diva2:1095265/FULLTEXT01.pdf 
  • Lundbäck, Ernst (1967). ”Kalixmålet: några språkhistoriska anteckningar”. Kalix. D. 1, Namn och språk (1967): sid. [141]-150 : ill.. 
  • Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Stockholm: Natur o. kultur. ISBN 9127003442 
  • Parkvall, Mikael (2015). Sveriges språk i siffror: vilka språk talas och av hur många?. Språkrådets skrifter, 1654-0433 ; 20. Stockholm: Språkrådet 
  • Wessén, Elias (1969). Våra folkmål (9. uppl.). Stockholm: Fritze 
  • ÖverköLisma:Le = Överkalixmålet. Överkalix: ABF. 1999 

Vidare läsning

  • Kettunen, Paavo (1990). De appellativa substantivens böjning i Överkalixmålet:. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Univ. Libris 7402705. ISBN 9150607898 
  • Pihl, Carin (1924). Överkalixmålet. Uppsala: [s.n.]. Libris 413991 
  • Pihl, Carin (1948). Verben i Överkalixmålet. Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. A, Folkmål, 99-0353353-5 ; 5. Uppsala: Lundequistska bokh. Libris 755707. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1093219/FULLTEXT01.pdf 

Externa länkar

  • Lyssna på Överkalixmål (SweDia, Göteborgs universitet)
  • Wiktionary har ett uppslag om kategori:Svenska/Överkalixmål.
    Ordbok
    (Lista över ord på överkalixmål)
  • Wikisource har originalverk relaterade till överkalixmål.
    överkalixmål
v • r
Svenska dialekter
Östsvenska mål
Norrländska mål
Sveamål
Götamål
Sydsvenska mål
Övriga mål
Övrigt
* – övergångsdialekter