Barnträdgård
- För den mer allmänna betydelsen, se Förskola.
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Barnträdgård (från tyska: Kindergarten) är en pedagogisk verksamhet med Friedrich Fröbels pedagogik och filosofi, för barn som inte uppnått skolålder.[1]
Ordet Kindergarten introducerades av tysken Friedrich Fröbel för att beskriva den institution för lek och andra aktiviteter som han skapade i Bad Blankenburg 1837. Modellen har inspirerat till dagverksamheter för barn i många länder, varav en del använder ordet kindergarten eller en översättning av det.
Finland
Barnträdgårdsverksamheten kom till Finland 1888. I Finland används alltjämt ordet barnträdgård för det som i Sverige numera kallas förskola, även om den vanligare moderna benämningen är dagvård. Utbildningen till barnträdgårdslärare motsvarar den svenska utbildningen till förskollärare.
Sverige
- Huvudartikel: Förskola i Sverige
Det finns belägg för att ordet användes i svenskan 1824, då med annan betydelse.[2] År 1850 användes barnträdgård som en benämning på en pedagogisk verksamhet för barn.[2] Verksamheten i största allmänhet, oavsett inriktning och filosofi, kallas på senare år för förskola i Sverige. Barnträdgård finns inte i Svenska Akademiens ordlista, däremot barnträdgårdslärare med betydelsen förskollärare på finlandssvenska.[3]
Barnträdgården kom till Sverige 1896 under namn som barnträdgård, deltidsförskola, Kindergarten eller lekskola. Barnträdgårdarna var till för att stimulera barnen, till skillnad från vad de tidigare barnverksamheterna, barnkrubborna, hade varit, då de mest bara var någonstans att ha barnen på. Barnträdgårdarna leddes av barnträdgårdslärarinnor som varit i Tyskland och blivit utbildade enligt den tyske förskolepedagogen Fröbels idéer. Snart inleddes utbildning också i Sverige.
Avgifterna var till att börja med så höga att bara medel- och överklassen kunde ha sina barn där. År 1934 blev en vändpunkt i svensk barnomsorg då födelsenivån nådde ett bottenläge vilket oroade riksdagen och regeringen. De kom fram till att de måste underlätta för familjerna att skaffa fler barn. Detta ledde till att barninstitutionerna på 1940-talet fick statligt stöd och bytte därmed namn till daghem och lekskola. Efter barnstugeutredningen (1968) bytte daghemmen namn till det nuvarande, förskola.
Källor
- ^ Barnträdgård i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: Barnträdgård
- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: Barnträdgårdslärare
|
