Jingshanparken

Jingshanparken
景山公园
Park
Land Kina Kina
Ort Peking
Koordinater 39°55′25″N 116°23′26″Ö / 39.92361°N 116.39056°Ö / 39.92361; 116.39056
GeoNames 8384562

Jingshanparken (景山公园; Jǐngshān Gōngyuán) är en park med ett artificiellt berg precis norr om Förbjudna staden i Peking i Kina.

Parken upptar 230 000 m2 och domineras av det 46 meter höga berget i södra delen av parken. Berget byggdes av schaktmassorna från utgrävningarna av sjöar och vallgravar när Yuandynastins gjorde Peking till sin huvudstad på 1260-talet.[1] Kullen förstorades senare under Mingdynastin på 1420-talet. Berget har fem toppar, och under tiden för kejsar Qianlong (r. 1735–1796) uppfördes en paviljong på varje topp. Från den centrala och högsta toppen är det bra utsikt över Peking och den Förbjudna staden.[2][3]

Jingshanparken har tillsammans med andra omgivande parker såsom Beihaiparken och Zhongnanhai historiskt tillhört Förbjudna staden och bara varit tillgängligt för de kejserliga hovet. 1928 öppnades parken för allmänheten och är idag ett populärt turistmål.[3]

1644 begick Mingdynastins sista kejsare Chongzhen självmord i Jingshanparken genom att hänga sig på östra delen av berget efter att rebelledaren Li Zicheng erövrat Peking och varit på väg att inta Förbjuda staden.[4] I dag är platsen för självmordet utmärkt med en minnesstele.[2]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Pletcher, Kenneth (2010). ”China under the Mongols” (på engelska). The History of China. Rosen Education Service. sid. 173. ISBN 1615301097. http://books.google.se/books?id=QV5Wp2fJbzMC&pg=PA173&dq=1267+shangdu+capital+yuan+dadu&hl=sv&sa=X&ei=AEJVU_jkCcav4ATp54CoAg&redir_esc=y#v=onepage&q=1267%20shangdu%20capital%20yuan%20dadu&f=false 
  2. ^ [a b] ”Jingshan (Prospect Hill) Park” (på engelska). China Internet Information Center. http://www.china.org.cn/english/features/beijing/31004.htm. Läst 19 augusti 2016. 
  3. ^ [a b] ”Introduction to Jing Shan Park” (på engelska). DrBen. http://www.drben.net/ChinaReport/Beijing/Landmarks-Hotspots/DongCheng/Jing_Shan_GongYuan-Coal_or_Prospect_Hill_park/Jingshan1.html. Läst 19 augusti 2016. 
  4. ^ Mote, Frederick W. (2003). ”Alien Rule Returns” (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. sid. 813. ISBN 0674012127. https://books.google.se/books?id=SQWW7QgUH4gC&lpg=PA3&ots=j7FqqC2iAj&dq=Imperial%20China%20900-1800%20jingshan%20park&hl=sv&pg=PA813#v=onepage&q&f=false 

Tryckta källor

  • Mote, Frederick W. (2003) (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. ISBN 0674012127. http://www.amazon.com/Imperial-China-900-1800-F-Mote/dp/0674012127 
v  r
Parker i Peking
Kejserliga
Förbjudna staden · Himmelens tempel · Sommarpalatset · Gamla sommarpalatset · Jingmingparken · Jordens tempel · Jordbrukets tempel · Månens tempel · Solens tempel · Zhongshanparken · Svartbambuparken · Yuyuantanparken · Taorantingparken · Beihaiparken · Xiangshanparken · Jingshanparken · Lotusdammparken · Yuandynastins stadsmurspark · Mingdynastins stadsmurspark · Badachu · Shichahai · Prins Gongs herrgård
Moderna
Pekings zoologiska trädgård · Pekings botaniska trädgård · Sideparken · Olympiska skogsparken · Olympiaparken · Fahaitemplets skogspark · Daoxiangs vattenpark · Honglingjinparken · Chaoyangparken · Tuanjiehuparken · Peking expopark · Pekings världspark · Älgparken · Longtan vattenpark · Qingnianhuparken · Haidianparken · Gutaparken · Duzhongparken · Bailuparken · Dongbaparken · Jintianparken · Yaowa vattenpark · Qingfengparken · Happy Valley