Krigsåret 1981

Humaniora och kultur
Krigsåret 1981

1980 · 1981 · 1982
Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Teknik · Vetenskap

Pågående krig

Afghansk-sovjetiska kriget (1979-1989)
- Sovjet och Afghanistan på ena sidan
- Afghanska mujahedin (med stöd från USA, Pakistan och flera arabländer) på den andra sidan

13 januari - Nederländernas högsta domstol avslår överklagan från Pieter Menten, som dömts för krigsförbrytelser under andra världskriget.^[2]
20 januari - USA:s avgående försvarsminister Harold Brown avgår, och enligt hans slutrapport till USA:s kongress skulle ett kärnvapenkrig i full skala mellan USA och Sovjetunionen kosta livet på 165 miljoner amerikaner och 100 miljoner sovjeter. Dessutom skulle offer i andra länder tillkomma.^[2]

11 februari – Romersk-katolska kyrkan i El Salvador uppger att nästan 3 000 personer dödats i El Salvador under januari 1981, i samband med striderna mellan militärjuntan och vänstergerillan FMLN.^[2]
12 februari – Rivaliserande arméförband i Zimbabwe slåss mot varandra utanför Bulawayo.^[2]

5 mars – USA:s ambassadör Herman Chohen möter Sveriges utrikesminister Ola Ullsten i Stockholm, för att diskutera oroligheterna i El Salvador.^[2]

2 april – De häftigaste striderna sedan krigsutbrottet 1975-1976 utkämpas i Libanon.^[2]
10 april – En FN-konvention antas i New York, och förbjuder vapen som brandbomber, försåtminering, landminor och splittervapen.^[2]
21 april – Enligt Irans inrikesdepartement har två miljarder afghaner flytt till Iran, och minst lika många afghaner har flytt till Pakistan.^[2]

5 maj
- Den så kallade Afghanistantribunalen att Sovjetunionens krigföring i Afghanistan enligt internationell rätt är ett brott och en aggressionshandling.^[2]
- NATO-ländernas utrikesministrar avslutar ett möte i Rom, där kärnvapenfrågan står främst på dagordningen.^[2]
27 maj - Svenskan Inga Thorsson får i uppdrag att fortsätta som arbete för Svenska nedrustningsdelegationen i Genève fram till 31 juli 1982.^[2]

3 juni - De fem partierna i Sveriges riksdag enas om att Norden bör hållas fritt från kärnvapen.^[2]
4 juni - Enligt SIPRI:s årsbok är Sverige nummer 14 i världen bland vapenexportörerna. USA toppar listan före Sovjet, vilka tillsammans varar för 75 % av alla vapenhandel.^[2]
12 juni – Svenske politikern Olof Palme tas emot i Moskva för möte med Palmekommissionen om nedrustnings- och säkerhetspolitik.^[2]
22 juni-6 augusti - Cirka 3 000 personer, främst kvinnor, genomför en fredsmarsch från Köpenhamn till Paris^[2]

7 juli – Operation Opera
23 juli - Sveriges regering beviljar nåd till hungerstrejkande vapenvägraren Bengt Andersson på Härlanda fängelse, som utbildar sig till präst, och dömts till fängelse då han vägrat även vapenfri tjänst.^[2]
24 juli - Israel går med på eldupphör i Libanon.^[2]

8 augusti - USA:s president Ronald Reagan beslutar att USA skall börja tillverka neutronbomben.^[2]
13 augusti - Svenske politikern Olof Palme uttalar sitt stöd för Norden som kärnvapenfri zon.^[2]
19 augusti - Amerikanska och libyska stridsflygplan utkämpar en luftstrid över södra Medelhavet. Två libyska flygplan skjuts ned.^[2]
23 augusti-4 september – Operation Protea
24 augusti - Sydafrikanska truppenheter från Sydvästafrika går över gränsen till södra Angola.^[2]

22 september – Efter ett års krig mellan Iran och Irak beräknas 50 000 personer ha dödats.^[2]

Oktober – Vid månadens slut massakreras ett hundratal män, kvinnor och barn i Usulutanprovinsen i El Salvador.^[2]
10 oktober - Cirka 300 000 personer deltar i en fredsmarsch i Bonn^[2]
15 oktober - USA:s försvarsminister Caspar Weinberger besöker Sverige i tre dagar.^[2]
23 oktober - 25-årsminnet av Ungernrevolten uppmärksammas i dagarna.^[2]
27 oktober – En sovjetisk ubåt går på grund i Karlskrona skärgård.^[2]
30 oktober - USA:s senat godkänner att USA säljer AWACS-militärflygplan till Saudiarabien.^[2]

6 november – Den sovjetiska ubåt som i föregående vecka gick på grund i Karlskrona skärgård bogseras ut från Sveriges vatten.^[2]
14 november – IRA inleder en ny offensiv i Nordirland.^[2]
15 november – Saudiarabien lämnar fram en fredsplan där Israel erkänns.^[2]
18 november – USA:s president Ronald Reagan meddelar att han är redo att avstå från utplaceringen av robotvapen i Europa.^[2]

1 december - Nedrustningssamtal inleds i Genève mellan USA och Sovjetunionen.^[2]
8 december - Svenska försvarets materialverk skriver kontrakt med Kockums varv i Malmö om leverans av fyra ubåtar.^[2]

1 september - Albert Speer, tysk rustningsminister under andra världskriget.^[2]
16 oktober - Moshe Dayan, 66, israelisk general.^[2]

^ [a b] ”Chronological List of All Wars”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009082543/http://www.correlatesofwar.org/COW2%20Data/WarData_NEW/WarList_NEW.pdf. Läst 29 juni 2011.
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj] Horisont 1981. Bertmarks