Mats Gustafsson

För liknande namn, se Mats Gustafsson (olika betydelser).

Mats Gustafsson
Mats Gustafsson.
Född	29 oktober 1964 (59 år) Umeå, Sverige
Genre	Jazz
Instrument	Saxofon
År som aktiv	1986–
Webbplats	Officiell webbplats

Mats Olof Gustafsson, född 29 oktober 1964 i Umeå är en svensk jazzsaxofonist.

Mats Gustafsson uppmärksammades under 1986 som en del av en duo med Christian Munthe och sedan i bandet Gush 1988. Mats har spelat med musiker som Peter Brötzmann, Joe McPhee, Paul Lovens, Barry Guy, Yoshimi P-Vi, Derek Bailey, Magnus Broo, Otomo Yoshihide, Jim O'Rourke, Thomas Lehn, Evan Parker, Misha Mengelberg , Zu, The Ex och Sonic Youth.

Sedan början av 1990-talet har han varit en flitig besökare i USA och knutit kontakt med Chicagomusiker som Hamid Drake, Michael Zerang och Ken Vandermark och gjort inspelningar för stadens OkkaDisk-etikett. Tillsammans med Ingebrigt Håker Flaten^[1] på bas och Paal Nilssen-Love^[2] på trummor spelar han jazz med rockinfluenser i The Thing^[3].

Förutom projekt med musiker har Gustafsson arbetat mycket med personer inom dans, teater, poesi och konst.

Priser och utmärkelser

2000 – Jazzkatten, ”Årets jazzmusiker”
2001 – Spelmannen
2003 – Kungliga Musikaliska Akademiens Jazzpris
2008 – Jazzkatten som ”Årets jazzmusiker”
2011 – Nordiska rådets musikpris^[4]
2015 – Västerbottens-Kurirens kulturpris^[5]

Diskografi

1991 – Nothing to Read (med Paul Lovens)
1992 – Dolphins, Dolphins, Dolphins (med Per Henrik Wallin och Kjell Nordeson)
1995 – Parrot Fish Eye
1995 – For Don Cherry (med Hamid Drake)
1996 – Opus apus (med Anders och Christian Jormin)
1996 – Mouth Eating Trees and Related Activities (med Barry Guy och Paul Lovens)
1996 – Improvisors (med Jaap Blonk och Michael Zerang)
1997 – Frogging (med Barry Guy)
1997 – Impropositions (solo saxofon)
1998 – One to (Two) (med Günter Christmann)
1998 – Background Music (med Guillermo Gregorio och Kjell Nordeson)
1999 – The Education of Lars Jerry
1999 – Hidros One (med Nu-Ensemblen)
1999 – Sticky Tongues and Kitchen Knives (med John Corbett)
1999 – Xylophonen Virtuosen (med Jim O'Rourke)
1999 – Apertura (med David Grubbs)
2000 – Battuto (med John Corbett, Terri Kapsalis och Fred Lonberg-Holm)
2000 – Port Huron Picnic (med Kurt Newman och Mike Gennaro)
2000 – Windows: The Music of Steve Lacy
2000 – New York – Ystad (med Thurston Moore, Lee Ranaldo och Steve Shelley)
2001 – The Thing (med Ingebrigt Håker Flaten och Paal Nilssen-Love)
2002 – I Love It When You Snore (med Paal Nilssen-Love)
2002 – They Were Gentle and Pretty Pigs (med Greg Goodman och George Cremaschi)
2002 – The School Days and Thing – The Music of Norman Howard
2002 – DEG (med Kevin Drumm och Leif Elggren)
2003 – Blues (med David Stackenäs)
2003 – Off-Road (med David Grubbs)
2004 – Sonic Youth with Friends – Hidros 3
2005 – Slide
2005 – Critical Mass (med Agustí Fernández)
2005 – Catapult (solo barytonsax)
2005 – How to Raise an Ox (med Zu)
2007 – Splatter (med Paal Nilssen-Love)
2007 – The Fat Is Gone (med Peter Brötzmann och Paal Nilssen-Love)
2007 – It Is All About...
2007 – Words on the Floor (med Yoshimi)
2008 – Mats G Plays Duke E
2008 – My Cat Is an Alien
2008 – The Vilnius Explosion
2008 – The Vilnius Implosion
2009 – Mats G. Plays Albert A.
2009 – Sinners, Rather Than Saints (med Barry Guy)
2010 – TR!O - TR!O (med Günter Christmann och Paul Lovens)
2010 – Needs!
2010 – Barrel Fire (med Gord Grdina Trio)
2011 – Live at the South Bank (med Kieran Hebden och Steve Reid)
2011 – The Sons of God
2011 – (Fake) The Facts (med Dieb13 och Martin Siewert)
2011 – Kopros Lithos (med Peter Evans^{[förtydliga]} och Agustí Fernández)
2011 – One Bird Two Bird (med Merzbow och Jim O'Rourke)
2012 – Stones (med Colin Stetson)
2012 – Ich bin N!ntendo & Mats Gustafsson
2012 – Baro 101 (med Paal Nilssen-Love och Mesele Asmamaw)
2012 – Mats G. Plays Gullin
2012 – Play Some Fucking Stooges (med Thurston Moore)
2012 – Birds (med John Russell och Raymond Strid)
2012 – Bengt
2013 – Sin Gas (med Paal Nilssen-Love)
2013 – Cuts (med Merzbow och Balázs Pándi)
2013 – Eissalon (live med Didi Kern)
2013 – Schl8hof (med DKV Trio)
2013 – Vi är alla Guds slavar (med Thurston Moore)
2013 – Breakin' the Lab! (med Agustí Fernández och Ramon Prats)
2013 – Verses (med Ken Vandermark)
2013 – Shift (med Correction)
2014 – Hidros6 (med NU Ensemble)
2014 – Constellations (med Agustí Fernández)
2014 – Torturing the Saxophone
2015 – A Duo(s) med John Russell och Phil Minton)
2015 – Burnin' the Lab! (med Agustí Fernández)
2015 – Cuts of Guilt, Cuts Deeper (med Merzbow, Balázs Pándi och Thurston Moore)
2015 – Live at Henie Onstad Kunstsenter (med Thurston Moore)
2015 – Hit the Wall! (med Thurston Moore)
2015 – Hidros6 (med NU Ensemble)
2015 – Live in Tabačka 13/04/12 (med Merzbow och Balázs Pándi)

Referenser

^ ”Ingebrigt Håker Flaten”. Ingebrigt Håker Flaten. https://ingebrigtflaten.com/. Läst 3 januari 2024.
^ ”Paal Nilssen-Love”. Paal Nilssen-Love. 2 januari 2019. https://www.paalnilssen-love.com/. Läst 3 januari 2024.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110208235138/http://thethingjazz.com/. Läst 1 maj 2011.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110315183350/http://www.musikpris.org/Default.aspx?ID=6&Action=1&NewsId=15&PID=6. Läst 2 juni 2011.
^ ”Mats Gustafsson tar priset”. Västerbottens-Kuriren. 7 maj 2015. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518074434/http://www.vk.se/1443243/mats-gustafsson-tar-priset. Läst 8 maj 2015.